Jul utan barn!!!

Jul utan mina barn var först en jobbig känsla, då menar jag inte bara Julafton utan hela Julen. Att inte få se mina tindrande barns ögon av nyfikenhet över innehållet i klapparna kändes så långt ifrån.
Men jag bestämde mig tidigt att för barnen skull gå med på deras pappas förslag( fast dom små tydligt förklarade att dom ville vara hos oss båda, lite hos pappa och lite hos dig) så kände jag att för deras skull skulle det bli lugnare att vara på ett ställe än att fara fram och tillbaka.
Bestämde mig för att vända på det som kändes jobbigt och tänka positivt, vi skulle kunna åka iväg och få lugn och ro och njuta av varandras sällskap, att bara få vara.

Jag och min fina man bestämde oss kanska sent för vad vi skulle göra med tanke på att vi inte visste hur mycket jag skulle orka, men det visade sig att vårt beslut var det absolut bästa. Åka till Åre o åka skidor.

Vår Julklapp till varandra var en lugn och skön Jul där allt var fixat av någon annan, vi slapp tänka, bara vara i långkalsonger och raggsockar.

Vi åkte upp på torsdagen och det var en ovanlig känsla att åka till fjällen utan några barn i bilen. Ett underbart lugn infann sig och resan upp var en ren njutning.
Själklart innan resan så hade min exman skickat ett mejl ang något, han har en förmåga att alltid skicka mejl eller sms när jag ska åka på semester, som det underbara sms han skickade när jag var i Spanien där han meddelade att dom stora barnen ville flytta hem till honom på full tid efter sommaren. Underbart och få det serverat när man ska vila hjärnan på semester.!!!
Men jag har lärt mig och jag har valet att inte läsa det, så det var precis det jag valde att bara strunta i det, visst är det underbart att själv få välja!!!
Oavsett vad han ville förmedla.... han vill som vanligt alltid något, han brukar börja skriva: så jag når fram till dig!!!! Undrar varför tanken att jag faktiskt inte vill ha någon kontakt med honom alls inte slagit in....
Så vår fantastiska resa till Åre blev underbar och mysig, många underbara skratt i backen. I 4 dagar har jag haft full energi, allt har varit som om jag inte är sjuk, fullständigt klar i huvudet och tröttheten var som bortblåst.Satt i sittliften och tittade ut över fjället coh var fullständigt lycklig.
Vi njöt av god mat, unnade oss lite gott vin, tog en jäger på afterski, träffade goa vänner och njöt till 100 procent. Denna energi ska jag ta med mig hem och snart få njuta av alla mina goa ungar.
Jag känner att jag är på väg tillbaka!!!!!

Komma hem!

Jagär inte sjuk, bara trött.

Dom flesta brukar ha en massa Nyårs löften jag vet inte om det är för att summera året som gått. Det brukar jag aldrig ha, men jag kommer aldrig att glömma summeringen av detta året.
Nov 2011 stannade livet för mig.
Jag har gått in i en livskris orsakad av för mycket stress i min kropp det börjar jag förstå nu. Jag har slutat att bortförklara för mig själv.
Träffade min läkare igår och han har delat in allting i olika faser, just nu är jag inne i avskalningsfasen.
Det är då man stänger av all komunikation med omvärlden, vill inte träffa någon, vill absolut inte vara där någon kan känna igen en, svarar inte i telefon, tappar lusten till allt.

Han frågade mig om jag blivit förbannad ännu? Jag, vad då? nä, det har jag inte? Det kommer du att bli och det ska du, det e bra!!

Han är en fatastisk läkare, han ser rakt igenom mig och han har t om fått mig att förstå varför jag måste äta medicin....antidrepressiva tabletter, fy fasiken..... Det ska vara min bensin till hjärnan, den som inte fungerar längre.

Han vill få mig att förstå att detta är min möjlighet att börja om, han vill få mig att inse att jag ska stanna upp och se mig omkring och tänka efter vad jag gjort för att försätta mig i denna situationen.

Så nu till den stora frågan: Vem är jag egentligen och vad vill jag med mitt liv?

Jag har sedan igår bestämt mig för att ta denna möjlighet att faktiskt förändra mitt liv, steg för litet steg, till ett liv som är sant och, som jag kan stå för.
Ett liv om är lugnare som ska utgå från mig och mitt inre.
Jag ska fylla det med kreativitet, glädje, kärlek och energi.

Jag är inte sjuk, jag är utbränd! Min kloka läkare förklarade så här:
En utbränd människa är en människa som vars kropp har reagerat på ett sunt
sätt på en osund situation.
Så se dig som kompetent frisk människa som just nu behöver en period av återhämtning och omställning, för att kunna göra de förändringar som behövs för att livet sedan ska bli bättre.

Var inte rädd!

Va inte rädd, jag går brevid dig.
Kom ta min hand, jag håller i dig, här i min famn kan du
våga tro.
Sänk dina murar, jag ger dig ro.
För att jag älskar dig, så som du är och
jag vill ge dig alltng jag har.

Låt mig få bära dig när du är svag.
För att du betyder allt för mig, var inte rädd,
jag går brevid dig.

Nu när jag är din då kan jag andas.
Här blir jag kvar för här vill jag stanna.
Se på oss nu, livet är vårt.
Ser du den framtid vi kommer att få.
För att jag älskar dig så som du är och
jag vill ge dig alltting jag har.

Var inte rädd för jag står brevid dig.
För du betyder allt för mig.

Väggen!

Igentligen var det en helt vanlig torsdag, torsdagen innan vårt !- års jubileum i Skanör. Jag jobbar lång dag på torsdagen och avslutar med mitt Trx pass- Kände mig ovanligt trött denna torsdag fast jag sovit som jag skulle.
Kaffet hjälpte inte och tittade jag mig i spegeln så var det inte mig jag såg utan mer ett vitt spöke.....
Dagen passerade och jag bestämde mig för att jag måste ställa i mitt pass ifall jag hittade någon som kunde köra.
Petra fina du tog mitt pass.... jag gick hem när Felica började sitt pass, då hade jag igentligen 1 timme kvar. Fick självklart dåligt samvete för jag gick tidigare, vad skulle dom tänka......
Var även hemma dagen efter o bara sov och tänkte att nu e jag pigg att köra igen.
Man gör dessa meningslösa ryck, 1 dags vila hit eller dit. Duttar lite för att
hålla vulkanen i schack, som jag inte visste fanns där.....kokande.
Körde mitt pass på lördagen, körde även med Felicia. sitter sedan efterråt
i p-rummet och känner mig spy färdig och helt snurrig. sitter kvar och väntar på att det ska gå över......
Helgen passerar i ett dunkel. Jag kör mitt sista pass på måndagen Bp passet, jag kände att det här är inte bra...
Kommer hem och allt jag tittar på är dubbelt, 2 av Per två av allt....
Känner ett enormt tryck över bröstet, får inte luft och jag tänker fan nu glömde jag dricka vatten igen......eller jag har nog influensa.
lägger mig och känner att jag har svårt för att andas, känner mig otroligt konstig..... Min man tar beslutet som jag skulle fattat för länge sedan. Ställ in alla pass minst 1 vecka, bli hemma för nästa gång du kör kan hjärtat stanna....... då i den stunden brister jag och vågar känna efter.Tänker på mina barn.
Hade även ett samtal ett samtal jag minns lite av med min chef som frågade: hur mår du igentligen?
Ja, det e nog inte så bra.
Ligger hela natten med det enorma trycket, går jag 2 meter så får jag stanna och shippa efter luft, klarar knappt att gå upp för trappan.... känns som att luften är slut... Allt hugger
av nöd.
Jag ligger och gråter som ett barn coh min underbara man håller om mig som ett skyddande täcke.... det kommer bli bra, jag lovar säger han.
Nu ska du tänka bara på dig själv och vila.......
En vila som jag då inte har en aning om hur lång....

Vem är du?

Du tror du flyger högre än oss andra,
man får se upp varenda gång.
I min värld ser alla likadana ut.
Du bestämmer hur det ska vara,
men du glömmer fråga oss!
När alla fått ro i själen ska du tvunget skaka om.
Illamåendet kommer som en käftsmäll.
Och jag faller igen.
Maktlösheten skriker inom mig.
Vill bara ha ro i min själ.
/ A

Julklapps tänk-

Jag har alltid älskat Julen,pyntet, baka med barnen , göra julgodis, svära över glasyren till papparkashuset hör till.Och sen Julklappar, jag älskar att både ge och få Julklappar.
Väljer Julklappar med omsorg, slår in dom med mycket kärlek.
Det är värt mycket att få ett vackert inslaget paket.
Priset på innehållet spelar inte så stor roll, jag vill både ge och få med tanken. Att någon gått och funderat på vad som skulle kunna göra mig glad är värt
så mycket mer.Att jag själv får gå med en varm känsla i magen och hoppas göra någon glad.
I dessa Julklapps tider så har vi alla en makalös förmåga att stressa upp alla till att köpa så otroligt dyra presenter, dyrast är bäst....
Människor börjar pantsätta både guld och annat av ren stress, tar lån för att klara kraven så att alla ska bli nöjda.
Helt galet...Varför ställer jag mig frågande?
Fick för någon dag sedan ett sms från barnens pappa om vad han tänkt ge barnen... våra barn är mellan 5 - 12 år även hans nya kvinna som har 2 barn, alltså 6 barn ska få välja mellan en Iphone eller en I pad!!
Blir helt matt....var är respekten för pengar och hur mycket man måste jobba för att få ihop till dessa otroliga presenter.
Han får självklart göra som han vill, men jag känner att var ska det sluta.?
frågar jag min 5 åring om hon inte önskar sig något som hon kan leka med så
svarar hon: nej jag önskar mej en dator eller en Ipad.
Ja, glädjen förtas lite, stegen genom stan känns lite tyngre och ideerna är plötsligt inte lika många.
Ska försöka att tänka positiva tankar och hitta tillbaka till den goa känslan som man själv hade när man var liten.....då kraven inte var så höga.
Jag vill ge mina barn min tid i Jul, hinna gosa med dom som man annars inte hinner, sitta och lyssna klart på min 5 åring som har väldigt lååånga berättelser, låta henne prata klart. Spela spel....åka pulka o dricka varm chocklad.Med mina julklappar hoppas jag att jag kan få dom att bli varma i magen av lycka för sådant som dom glömt bort att man faktiskt vill ha, något att leka med....
Ta hand om Er!

En bra dag.

Efter en fullständig katastof dag igår då jag fick ägna hela min dag åt att göra absolut ingenting.Mina dåliga dagar känns som om jag är i ett konstigt vakuum, är otroligt trött och hjärnan vill inte koppla. Orkar ingenting, känner mej fullständigt orkeslös, har ingen energi, gråter för absolut ingenting , har inget glädje. vill helst inte prata med någon och känner att man vill bara kliva av tåget....

Men efter en dålig natt med sömnsvårigheter och vaknar att jag känner mej fortfarande ledsen så bet jag ihop.
Lämnade barnen på skolan o dagis, bytte om till löparkläder, kletade rikligt med liniment på mina stackars vader. Petade in ruskigt bra musik i öronen och stack iväg.
Lyckades springa mina 5 km utan jätte smärta och gick bara en gång denna dag, kändes otroligt skönt.
Ett par övningar med Trx banden hade jag energi över till och tro det eller ej med jag tog även en promenad med Doris ( hunden).
Det var inte helt fel att sen få äta lite frukost och njuta av en kopp kaffe.

Kände mig klar i huvudet idag, otroligt skönt så jag passade på att köra till Trelleborg och köpte underställ till oss alla.
Firade min dag med att inhandla en ny mössa till mig.
enerin höll i sig bra idag blev inte tok trött förrän vid 17 tiden.
En bra dag idag! Underbart.
/ A

En bra dag följs av en dålig

Började min morgon bra,sovmorgon för barnen är fortfarande kvar hos sin pappa. Bestämde mig för att springa en runda innan frukost, kom ungefär ca 800 m och kände att vadmusklerna fått stryk av löpningen för ett par dagar sedan. Det var tur att musiken från Spotify var bra för smärtan var enorm. Det var bara att springa lite , gå en bit och sedan springa igen. och i mitt huvud måste man ju springa minst 5 km......jag är en ärthjärna ibland.

Sedan blev det god frukost och tänkte nu ska jag utnyttja min energi och la upp planen, dammsugning, tvätta golv och sedan börja måla våra dörrar mot hallen.
Kom till ett par penseldrag sedan vek benen sig och jag tog fatt i köksbordet där jag som tur vad stod just då.......
..... en obeskrivlig trötthet tog vid. All kraft försvann, går knappt att beskriva. Kröp ihop i soffan, det var bara att ge upp.
Känner sig så tom när allt tar slut, hatar känslan att inte ha kontroll att inte kunna styra detta konstiga som händer.
Sedan piper telefonen till.....(I) frågar om hon får sin systers ökenråtta som hon inte vill ha längre.... svarar henne på sms , så pedagoiskt jag kan
att det inte fungerar med tanke på att vi har katt som gärna äter upp den, vi har även en hund o 2 kaniner och påminner henne att man ska ta hand om dom djur man har....... Svär inom mig då jag vet vem som har sålt in detta på henne......uttnyttjar hennes kärlek till djur.
Hon är bara hos hennes pappa varannan helg, jag skrev att då får den vara kvar där och så får hennes pappa ta hand om den när hon inte var där......
Då ringer hon till mig o säger att då måste jag bo mer hos pappa så jag kan få råttan.......försöker svälja då jag vet var detta kommer ifrån och säger att vi får prata om det när hon kommer imorgon, hon fortsätter att jag bestämmer inte, hon vill ha råttan och jsg är så dum etc, orkar inte lyssna utan lägger på telefonen och skriker rakt ut i frustration........
Inte detta också....hålet känns just nu djävligt djupt!
Hade ont i magen när jag lämnade (I) i fredags, hon ville inte dit, säger att hon har svårt att sova där....tunga steg mot hans hus. Hon ska hitta sin plats bland 6 barn....Jag lugnar henne och säger det blir säkert jättemysigt,klumpen i magen kommer direkt.
Hon ringer tidigt på lördag morgon, finns ingen som kan följa med henne till ridskolan, pappa skulle inte vara hemma( ja dom e ju där så ofta),
Jag säger till henne att det löser sig och att vi kommer och hämtar henne.
Vi hade det supermysigt på ridskolan och hon är glad, värmen sprider sig inom mig när jag ser hennes glädje på hästryggen.
Vi kör tillbaka henne och leendet försvinner, hon frågar vad vi ska göra denna dag.... pratar om att hon är ledsen över att chokladen i hennes kalender hemma hos sin pappa är äcklig...Jag säger berätta det för pappa så kanske han kan byta den till dig.
Väl framme så är det med hängt huvud hon går mot dörren, jag säger att du vet att du alltid kan ringa, vi är hemma.Jag vet säger hon...
Så turerna är oehörda i mitt huvud när jag vet att hon vill inte vara mer hos sin pappa.....och nu försöker han köpa henne men en jävla råtta.
Hon är en bricka i hans sjuka spel.......
Känner att klumpen i magen efter det samtalet inte vill försvinna.....avskyr att jag är svag i psyket.....jag kan hans spel men ändå trillar jag dit,är just nu för svag och barnen kommer ikläm.
Ja, fy fan ikväll är hålet djävligt djupt, glädjen från igår efter en bra dag, hoppet som infinner sig och som kommer som en go efterrätt, jag kommer fixa det här! Snart e jag tillbaka, stark o glad o full av energi.!!
Sedan kommer detta djävuls spel och jag vet att detta är bara början, han vill något och trampar över lik för att få det..... än en gång måste jag vara på min vakt, förberedd och stark för kunna sopa ihop mina trasiga barn, när han fått dom dit han vill, när dom visat honom att han betyder något för dom, då just då sviker han dom igen, ljuger o förstör.
Jag måste , måste vara stark och vara steget före.... var hittar jag kraft?
Känner hur jag faller igen, det gör så fruktansvärt ont.
Lägger mitt huvud i min "klippas# knä, min underbara man som är min styrka. Tårarna går inte att styra.... hatar känslan att vara svag.
Fasar redan för morgondagen.
/ A

....drömde en dröm inatt...

vaknade efter att ha sovit en skön sömn för en gångs skull, jag vaknade och mindes att jag hade drömt, vanligtvis brukar man inte komma ihåg vad man drömt så tydligt men jag kommer ihåg!!
Vem vet denna dröm är kanske det som jag ser som ljuset långt därframme i denna mörka tunnel.
I drömmen bodde vi i ett större hus, mer likt en gård i samma stil som det vi bor i nu, det fanns en stor innergård med kullersten... vi bodde där tillsammans allihopa, alla ni mina ljuvliga flickor. Vi flyttade dit för att vi alla skulle få plats....
På vår gård fanns det 3 längor, i den ena var en del ett stall där jag och (I) hade vår häst som vi givetvis kunde ta hand om allihopa.
I en annan del av den längan hade jag min gårds butik som vi hade öppet i på helgerna. Vi sålde loppis fynd som jag fixat till, och en massa underbara gamla ting... man kunde till och med ta en kopp kaffe o slå sig ner vid ett av dom gamla  vackra borden sitta på en knirrig stol och ville man kunde man få köpa både stol och bord...
Ser även min gamla mor sitta o sticka något vackert i hörnet av butiken, hon älskade att vara där och små prata med kunderna som kom in.....
Givetvis i min dröm så mådde jag fantastiskt bra, arbetade med det jag älskar, träning. Men i drömmen jobbade jag för mig själv åkte runt på olika anläggning och höll pass, föreläste om hur det är att vara i det svarta hålet men komma upp och känna sig ännu starkare en någonsin....fast på egna villkor....Ge andra styrka att komma tillbaka.....Få känna att jag kan göra någon glad.
Det händer mycket i en dröm.... för i en annan längapå vår gård så hade vi ett garage till  min älskade man och mig där vi kunde ha våra motorcyklar, med dom tog vi en liten tur då och då. Vi delade  även minnen av att vi varit på en motorcykel semester på Irland, kört runt på slingrade vägar och njutit av naturen....stannat på någon mysig pub och tagit en en kall öl.....
Drömmar är ibland som en vitamin injektion, för idag har det varit en bra dag,hela dagen....
Sitter nu i soffan i mina goa pyamasbyxor, stoppat fötterna i min för tidiga julklapp .. ett par ljuvliga ulltofflor, brasan är tänd och väntar på att kaffet ska rinna ner.
I dag är en bra dag....jag tar en dag i taget.
/ A

I natt jag drömde.....

Startar resan inom mig.

Har lyckats starta denna blogg!! Otroligt med tanke på min sinnestämmning. Har alltid haft en plan på att börja blogga om vår renovering av Annatorpet. Men jag tror att det får vänta och att jag börjar skriva av
av det som bubblar inom mig.
Fick för ca 2 veckor sedan redan på att det jag trodde var influensa, lunginflamtion etc.... var UTBRÄNDHET !! uom läkaren sa : du har inte bara gått in i väggen du har stått och dunkat huvudet i den!!
Jag vet inte vad som är värst att jag börjar landa i detta faktum eller att det känns som allt jag har haft har ryckts ifrån mig för att jag måste vila, vila vila. Vad är det?
Just nu gråter jag bara och känner mej fullständigt j-vla värdelös.
Jag har lovat mig själv att skriva hur jag mår för att förhoppninsvis kunna titta tillbaka och läsa o hoppas läsa om framsteg.
Men nu ska jag lägga mig o faktiskt vila.